jag vill sooooooooooova
Nu är klockan sju och jag har fortfarande inte lyckats somna. Har kollat på två oth avsnitt och funtar på att kolla på ett till. Det är bara så jäkla jobbigt att se hur kära alla är osv när jag ligger här och saknar ihjäl mig efter min Anton.
Det är skumt. I Italien saknade jag Anton något enormt och tänkte typ på honom varje sekund. Denna gång är det annorlunda. De första dagarna var skitjobbiga och allt jag ville var att få hem min älskling igen. Jag vill självklart det nu också, mer än något annat, men på något sätt har jag lärt mig att leva på detta sättet nu, själv. 2 veckor i Italien utan babe sen nu 2 veckor utan babe igen med bara 1 veckas mellanrum. Jag känner mig så jäkla hemsk som säger det här men det är true. Igår låg jag och funtade på vafan de kan vara för feelings men kom hela tiden på mig själv att tänka hur jävla mycket den killen betyder för mig och hur mycket jag älskar honom. Fuck att jag skulle ha tappat känslor eller tröttnat. Jag blir bara mer och mer galen i den killen för varje dag som går - Skillnaden är nog att jag har lärt mig själv att vara utan honom... å det skrämmer mig.
Men ändå lurar jag mig själv när jag säger så eftersom jag så jättejävlasuperdupergärna vill ha hit honom så jag får krama om honom igen. Ett halvår tillsammans är ingen lek, det är for real och jag älskar min pojke så in i helvettes mycket. Och jag tänker på honom HELA jävla tiden.. ne.. ännu mer. Tror bara att jag är rädd att vi ska glida ifrån varandra pga detta.. speciellt nu när vi inte ens kan prata i telefon. Fuck this.
(Antar att det är hormoner som spökar???)
Älskling, kom hem. :(
Det är skumt. I Italien saknade jag Anton något enormt och tänkte typ på honom varje sekund. Denna gång är det annorlunda. De första dagarna var skitjobbiga och allt jag ville var att få hem min älskling igen. Jag vill självklart det nu också, mer än något annat, men på något sätt har jag lärt mig att leva på detta sättet nu, själv. 2 veckor i Italien utan babe sen nu 2 veckor utan babe igen med bara 1 veckas mellanrum. Jag känner mig så jäkla hemsk som säger det här men det är true. Igår låg jag och funtade på vafan de kan vara för feelings men kom hela tiden på mig själv att tänka hur jävla mycket den killen betyder för mig och hur mycket jag älskar honom. Fuck att jag skulle ha tappat känslor eller tröttnat. Jag blir bara mer och mer galen i den killen för varje dag som går - Skillnaden är nog att jag har lärt mig själv att vara utan honom... å det skrämmer mig.
Men ändå lurar jag mig själv när jag säger så eftersom jag så jättejävlasuperdupergärna vill ha hit honom så jag får krama om honom igen. Ett halvår tillsammans är ingen lek, det är for real och jag älskar min pojke så in i helvettes mycket. Och jag tänker på honom HELA jävla tiden.. ne.. ännu mer. Tror bara att jag är rädd att vi ska glida ifrån varandra pga detta.. speciellt nu när vi inte ens kan prata i telefon. Fuck this.
(Antar att det är hormoner som spökar???)
Älskling, kom hem. :(
Kommentarer
Trackback
