sjuuuk
Jag lever, halvt.
Förrutom en jävla dunder-förkylning med hög feber, hosta och snor så lever jag. Segt att bli sjuk första dagen på sommarlovet. Nu är det dock bättre så det firade vi med att dra till grönan. Jag och ett gäng roliga kompisar. Var skitskoj. Dåligt att grönan har ändrat öppetider och stänger 8 på en söndag bara. Lurade upp Amanda i uppskjutet också, vilket hon skakde i 30 minuter åt efter.
Resterande dagar har jag bara degat. Hemma med älskling och Tove, hos Erik och ute. Riktigt onyttig har jag vart hela helgen också. Tror jag + fyra pers igår delade på 950gram chips, haha.
Käkade pizza gjorde vi också. För er som inte vet så hatar jag pizza mest i hela världen (delad förstaplats med kebab och ärtsoppa) så det blev en tredjedel av en barnpizza som gick i mig. Tror det var 5e gången jag stoppade pizza in i munnen. Äckligt, ostigt, slemmigt och fettigt.
Imorgon kan jag uppdatera med bilder. Nu ska jag sova.. ligger redan i sängen med datorn och halvsover.
Förresten så såg jag i syne/hallucinerade (hur fan det nu stavas) i förrgår natt. Svinläskigt. Jag mätte iofs inte min feber men eftersom jag kämpat hela dagen med enorma feber attacker och vart så yr att jag inte fått ner någon mat alls/ kunnat gått längre sträckor/ hajjat riktigt vart jag varit så var den nog ungefär på samma stadie då med. Jag o älskligen låg i min säng typ 2 på natten o snackade. Var inte alls trött då. Helt plötsligt ser jag Tove med min kamera som står och fotar mig. Hon slutar aldrig heller och jag typ ligger o gömmer mig för att hon inte ska få några bilder eftersom jag var naken. Sen helt plötsligt sitter Linn brevid mig och pratar om något, vad vettefan men hon var helt seriös och det hon sa var väldigt allvarligt. Jag var helt bombis på att dom var där när dom helt plötsligt försvann. Hela tiden har jag haft öppna ögon och typ mmm;at på allt Anton sagt. Sen typ yrar jag iväg igen om att mitt ben ligger i ett hål i marken och bomas för att han typ rör det?? Har ingen aning om vad som hände egentligen. Läskigt var det dock.
Nu - sömn. Hoppas jag.
Förrutom en jävla dunder-förkylning med hög feber, hosta och snor så lever jag. Segt att bli sjuk första dagen på sommarlovet. Nu är det dock bättre så det firade vi med att dra till grönan. Jag och ett gäng roliga kompisar. Var skitskoj. Dåligt att grönan har ändrat öppetider och stänger 8 på en söndag bara. Lurade upp Amanda i uppskjutet också, vilket hon skakde i 30 minuter åt efter.
Resterande dagar har jag bara degat. Hemma med älskling och Tove, hos Erik och ute. Riktigt onyttig har jag vart hela helgen också. Tror jag + fyra pers igår delade på 950gram chips, haha.
Käkade pizza gjorde vi också. För er som inte vet så hatar jag pizza mest i hela världen (delad förstaplats med kebab och ärtsoppa) så det blev en tredjedel av en barnpizza som gick i mig. Tror det var 5e gången jag stoppade pizza in i munnen. Äckligt, ostigt, slemmigt och fettigt.
Imorgon kan jag uppdatera med bilder. Nu ska jag sova.. ligger redan i sängen med datorn och halvsover.
Förresten så såg jag i syne/hallucinerade (hur fan det nu stavas) i förrgår natt. Svinläskigt. Jag mätte iofs inte min feber men eftersom jag kämpat hela dagen med enorma feber attacker och vart så yr att jag inte fått ner någon mat alls/ kunnat gått längre sträckor/ hajjat riktigt vart jag varit så var den nog ungefär på samma stadie då med. Jag o älskligen låg i min säng typ 2 på natten o snackade. Var inte alls trött då. Helt plötsligt ser jag Tove med min kamera som står och fotar mig. Hon slutar aldrig heller och jag typ ligger o gömmer mig för att hon inte ska få några bilder eftersom jag var naken. Sen helt plötsligt sitter Linn brevid mig och pratar om något, vad vettefan men hon var helt seriös och det hon sa var väldigt allvarligt. Jag var helt bombis på att dom var där när dom helt plötsligt försvann. Hela tiden har jag haft öppna ögon och typ mmm;at på allt Anton sagt. Sen typ yrar jag iväg igen om att mitt ben ligger i ett hål i marken och bomas för att han typ rör det?? Har ingen aning om vad som hände egentligen. Läskigt var det dock.
Nu - sömn. Hoppas jag.
Kommentarer
Trackback
